30 december
Som ni säkert märkt av så har jag inte skrivit och uppdaterat på några dagar. Men jag har faktiskt inte känt någon lust eller ork för att göra det. Jag har varit nere i Sthlm och hälsat på min mamma med mina syskon och sen blev jag magsjuk där imellan alltihop dessutom så kände absolut inget sug att skriva nånting då heller. Så Grattis Tina, som utmanade mig, du har vunnit tävlingen som vi höll på med!
Vi kom hem från sthlm ikväll. Har shoppat kläder för lite mer än vad jag kanske hade tänkt mig, men när det väl sätts igång så kan jag inte sluta. Bankomatkortet gillar att dras! dock gillar det inte vara tomt, som det säkerligen är nu. Men, det var nästan värt det. Den som säger att man inte bli glad/lycklig/på bättre humör av att shoppa, jaa jag vet inte, den har nog aldrig inhandlat saker i sitt liv. Man kände ibland när man gick omkring att man var less, man hade ont i fötterna och i ryggen av väskan, och man kände sig bara allmänt av på allt.. tillslut så ser man en butik som man vill gå in i, och man kommer ut med en påse med kläder i, då känns det genast så mycket bättre! man kan nästan säga att smärtan som man haft tillochfrån känns värt det då.
Imorgon är det nyårsafton, hur skall 2010 sluta? och hur skall 2011 börja? 
med svante börjar allting bra.
kan allting börja bra med dig inkluderat?
24 december
Från "En annorlunda utmaning".
♥ Dag 25– Min julafton.
Nu var julafton över, och man får vänta 365 dagar tills man får paket igen, eller 364 för mig..
Dagen började väldigt segt, jag ville inte alls kliva upp ur sängen imorse då jag blev väckt av min syster som ringer och säger "Hallå, det är julafton, varför sover du för?" Då mumlar jag nånting och säger att vi hörs lite senare. Jag fortsätter självklart att sova en stund till. Dessutom så hade min sängkamrat Svante inte heller så stor lust att röra sig från sängen så vi låg kvar en stund. Tillslut så var det bara att kliva upp för klockan rann iväg, tog en dusch och gjorde mig klar för att bli hämtad av en taxi..
Åkte upp till min andra syster och lämnade alla julklappar, sedan tog jag nea och micke en promenad till rusta för att införskaffa oss de sista julklapparna och sedan för att säga god jul till jesper och patrik som jobbade. Sen promenerade vi tillbaka till sandra och påbörjade att rulla köttbullarna och skala potatisen (det var mina uppgifter). Efter en stund så kom pappa och Anette förbi, och de hade även med sig en stoooor säck med klappar. Helt plötsligt så märker vi att "Kalle" började på tv, och då släpptes det mesta som hölls på med och alla satt spikade i soffan! Efter kalle så började ju "Kan du vissla johanna" och det var jag tvungen att se!
När vi alla satt runt bordet, eller julbordet kanske man skall tillägga så kände jag hur det bara vattnades i munnen, jag hade för det första inte ätit någon bra frukost och sedan hade jag hoppat över lunchen bara för att jag var så sjukt sugen på julmaten. Hemmagjorda köttbullarna, potatisen, skinkan och prinskorvarna, det var mitt julbord det, enkelt men super gott var det! Många köttbullar åkte ner i min mage kan jag ju faktiskt erkänna.. Blev även så att jag tog med mig några köttbullar och lite julskinka hem, för att äta till frukost/lunch imorgon. (Det ser jag fram emot!) Sen efter maten så kom ju självklart tomten, hallå, man kan ju inte fira julafton utan en tomte!! Så han knackade på dörren och var krokigare än en krok själv.. Då började julklappsöppningen. Och kan ni gissa vem som fick mest julklappar? Klart det var Mejamusen. Vem annars? :)
Mandarin på mandarin åts, chokladbit efter chockladbit åts. Bara gott!
Vi spelade även "Vem vill bli miljonär?" vi delade upp oss i två lag, och jag var på vinnarlaget men självklart så blev jag ändå en dålig förlorade på nått sätt, jag satt och störde det andra laget hela tiden och munhöggs med min far för att jävlas enda in i det sista, och när det var våran tur så gav han bara igen ännu mer och det var nog då jag blev som mest arg, och ville bara ge tillbaka ännu mer då det var deras tur. Och självklart så gjorde jag ju det! Tillslut så gav jag upp, jag satte mig i köket med Meja och Linnéa, vi skar upp julskinka, drack julmust och spelade ett barnspel där man skall fånga platsfiskar med små spön, och självklart så skulle jag ju bli arg där med. Då inte jag fick vinna av Linnea för att Meja skulle få vinna, så blev jag arg. Hon fuskade ju! Och då skulle jag fuska, men Meja såg det och blev arg på mig en kort stund. Det slutade inte med så mycket skratt för stunden där.. Jag är en riktigt dålig förlorare, speciellt om jag blir arg då jag förlorar mot en 3åring i ett barnspel då man skall fånga plastfiskar.. Kanske inte helt okej, jag vet!
Tiden gick, och man satt mer eller mindre och halvsov i stolen. Vi bokade en taxi hem och nu ligger jag i min säng och skall alldeles strax stänga ner för att sova. Sjukt så snabbt de här dagarna har gått, det har nästan gått lite för snabbt vissa stunder. Man har som inte hunnit njuta det där lilla extra.
Jag fick iallafall ganska många julklappar och jag är jätte nöjd med allting! Så jag vill säga tack så jätte mycket för alla saker jag fick. Och hoppas det ni blev glad av det ni fick av mig!
(Har inte hunnit lägga upp några bilder från kvällen på datorn än, så jag lägger upp några bilder från förra julen) 
23 december
Från "En annorlunda utmaning".
♥ Dag 24– Det här får mig att gråta.
Ganska mycket kan få mig att just gråta, jag är en rätt känslig person av mig egentligen. Nånting speciellt som kan få mig att gråta är när jag själv har sårat någon eller om jag blivit sårad ordentligt. Att såra någon är nog bland det värsta jag vet, och när jag då "lyckas" göra det själv så blir jag rädd av mig och kan börja gråta. Som sagt, många saker kan få mig att börja gråta. Jag känner inte för att tillägga nått mer.
Grattis till mig själv. 
woohoo-hohoho-hohohoooo
Det här var den första låten som spelades då jag vaknade och den kommer nog att spelas i stort sett hela dagen. Lyssna på den och tänk er hur man hoppar omkring och sjunger med i texten.
(För sig själv då man går lös ännu mer)
Dagen har börjat bra, jag tror den fortsätter bra hela vägen ut!
the B day
Happy B-day to meee!
Jag fick ett samtal imorse då jag vaknade att katterna jag anmält mig intresserad av finns kvar och jag har första tjing på dem ifall jag vill.
Den första är en bengalkatt, även den andra katten. Den orangea är en norsk skogskatt/bengal.
Jag tänkte ge Svante en kompis i julklapp.
22 december
Från "En annorlunda utmaning".
♥ Dag 23– Det här får mig att må bättre.
Självklart så får min familj mig att må bättre, genom att bara vara som de är. Och även Svante inkluderar där. Sen då jag tänker tillbaka då jag var liten, och allt kändes då enkelt och allt var problemfritt, det får mig att känna mig glad. Allt var så lugnt och skönt då. 
sista minuten klappar..
Sprungit runt på stan och försökt hitta den sista julklappen idag, och den är nog funnen! Åt därefter lunch med Mallan, det var välbehövligt. Både maten och sällskapet! Tacos blev det, det sitter ju aldrig fel. Och att umgås med mallan kan aldrig gå fel heller. Efter det så mötte jag upp min syster för att möta upp min bror som äntligen är här för att hälsa på, så vi tog en fika och yrade på om allt möjligt. Det var skönt, jag vet inte hur jag skall beskriva hur det känns när han bara behöver säga några få råd, så känns saker och ting nästan redan bättre. Mer eller mindre. För stunden så kändes det som att många vägar öppnades, det som räknas.
Sedan blev det middag hemma hos syster och micke. Det serverades pytt i panna.
Nu är jag hemma hos mig, och jag funderar på att ta en lång dusch och sedan försöka stöka undan lite till här inför imorgon speciellt. Undra hur folket skall få plats? Men, finns det hjärterum så finns det stjärterum.
Svante ligger och myser på mina ben, heheh det är varmt och skönt.
If i could write you a song, and make you fall in love..
21 december
Från "En annorlunda utmaning".
♥ Dag 22– Det här upprör mig.
I stort sett det mesta just nu. I första taget så gör min lägenhet mig riktigt upprörd, konstigt men jag är bara arg på den just nu. Hittat många fel och har bara bott här 1 dag, snart 2 dagar.. Sen att det är saker exakt överallt gör inte saken bättre. Bara värre. Jätte mycket värre.
Sen så känner jag mig allmänt av bara. Det har blivit en bitterblogg på sistone känner jag, men det får ni stå ut med ifall ni skall läsa den. Jag känner att många pusselbitar är inte på sin plats ännu och det kommer att ta sin tid innan alla är på sin plats. Och det känns som att jag inte riktigt har tid att vänta på att alla skall falla på plats. Det tar för lång tid. Om man får säga så..
Ge mig inspiration någon!
21 december
20 december
Från "En annorlunda utmaning".
♥ Dag 21 – Det här saknar jag.
Dig.
19 december
18 december
Från "En annorlunda utmaning".
♥ Dag 19 – Min första kyss.
Min första kyss? När jag tänker kyss så tänker jag nu då man är vuxen och den kanske betyder nånting mer än bara en vanlig puss på munnen som när man var liten. Så jag skulle säga att min första riktiga kyss kom med min pojkvän som jag hade då jag var 13, han jag nämnde i ett inlägg tidigare som hette "Min första kärkek", det är nog samma person där som nu. Det var nog då jag fick min första riktiga kyss. Som 13åring.
♥
17 december
♥ Dag 18 – Min favoritfödelsedag.
Mina favoritfödelsedagar var nog under 2000-talet, då alla var samlade och höll ihop. Då såg man fram emot att fylla år, och man kunde aldrig somna natten innan. Man såg fram emot det så mycket att man nästan vart nervös ibland. Det var barndomstider det. Kan nog inte säga någon speciell födelsedag annars som jag har som favorit. Många har varit bra, det som är huvudsaken!
Men en födelsedag jag sent kommer att glömma är då jag fyllde 18 år. Den firade jag med min syster Linnéa, min bror Daniel och min dåvarade pojkvän Alexander. Vi satt på Daniels hotellrum och drack champagne tills klockan blev 00.00, och det blev den 23 december, då gick vi ner på pipes. "äntligen 18 år" var mina tankar hela tiden. När vi kom fram till dörren så var det inte säkert att jag skulle få komma in, men tillslut så kom jag in och där inne stod jag med mina syskon. Vi gick och satte oss medans Daniel beställde in några öl till vårat bord. Den kvällen bestod av mycket skratt.
Jag skriver mer imorgon, tjarå.
Denna dag kommer att bli låååång.
16 december,
♥ Dag 17 –Mitt favoritminne.
Jag kan inte välja ett som mitt favoritminne. Men ett minne som alltid finns kvar är ju självklart Gothia resan med fotbollslaget. Det var då jag och Ulrika zingmark kom varandra som närmast dessutom. Vi kom till 16-delsfinal och där åkte vi ut, men inte var vi bitter för det inte. När halva laget for på discot som var två kvällar under den veckan så låg vi inne på rummet och läste tidningar eller så spelade vi fotboll i korridorerna. Det gör nog Gothia resan mer minnesvärd än vad den redan är.
Tyvärr kan jag inte skriva så långa inlägg denna dag eller imorgon för den delen, jag påbörjar att skriva lite grann för att ha skrivit nånting åtminstone och sedan så lägger jag till lite extra under lördagen. Varför jag inte kan skriva ordentligt nu tänker jag inte gå in på. Men nu skall jag sova för att orka morgondagen.
16 december
15 december
♥ Dag 16 –Detta ångrar jag.
Det finns mycket jag ångrar i mitt liv. Många beslut och vägar som man trott varit rätt men som visat sig vara någonting helt annat i slutändan, tyvärr. Man har trott gjort nånting som varit rätt men det har varit fel.
En ganska stor sak som jag ångrar är att jag sumpade klass 9 ganska ordentligt. Jag slutade koncentrera mig på skolan och gav mer eller mindre upp allt. Varför det blev så behöver jag inte gå in på nu, det bara blev så. Och det är nånting jag får stå för nu och kämpa mig uppför. Därav så blev det mycket krångel när jag skulle börja gymnasiet. Kunde inte börja med min egna årskull utan fick börja två år efter alla andra i min ålder. Det är ingenting jag skriver med stora och vackra bokstäver i mitt cv dock. Men, det är en sak jag ångrar här i livet. Och jag lär mig av mina misstag! (Nu har jag tagit tag i plugget igen, pluggar via komvux på distans).
Som sagt, det finns mycket jag ångrar i mitt liv. Jag vet inte vad jag skall skriva om av alla saker.
Om man skulle försöka räkna alla gånger man gjort nått som man ångrar, det tror jag skulle ta lång tid att räkna till. Så mycket känns det som. Hemskt att säga.
Jag känner att mycket under just denna månad, som är december, har gjort att man har insett saker i sitt liv på en annan nivå. Vad som betyder nånting och hur mycket det verkligen betyder för en. Sen vilka som verkligen bryr sig. På riktigt. Kan säga tack till dem, ni vet själva vilka ni är.
Det hände en grej senast i helgen som har gjort att jag ångrar ytterligare en grej. Tyvärr så kan man ju inte få saker ogjorda, hur mycket man än önskar det. Det här är allt jag kan säga just nu, jag önskar det vore ogjort och jag hade gjort allt för att få det ogjort. Och sen säga att jag är ledsen och förlåt. Det betydde ingenting!
♥
Förövrigt så har jag infört ett nyårslöfte för första gången i mitt liv.
Jag skall bli nykterist, åtminstone fram till sommaren. Och jag skall läsa en bok i månaden.
meja
Min alldeles egna lucia, du förgyller dagarna.
Fick förövrigt veta idag att jag får flytta in i min nya lägenhet redan på Söndag. Det ser jag fram emot.
14 december
♥ Dag 15 – Mitt favoritplagg.
Jag har ingen ork att skriva långa inlägg nu då jag åkt på influensa, men eftersom utmaningen måste göras så skriver jag åtminstone nånting så det räknas.
Mitt favoritplagg, mitt favoritplagg.. jag har inget riktigt favoritplagg, tror jag. Jag gillar myströjor. Kan det räknas som en favoritplagg? Hade denna fråga kommit då jag var yngre så hade det varit fotbollskläder iallafall, utan tvekan. Men nu kommer ju inte frågan då utan den kommer ju nu. Jag skulle nog säga en leggings, nått längre linne och nån myströja över, eller så jeans och myströja kanske. Speciellt nu under vintern.
Jag har inte tänkt skriva nått mer nu, återkommer imorgon igen med en ny utmaning.
Nu ska jag sova, tjarå.
♥
13 december
♥ Dag 14 – Mitt bästa resminne.
Jag känner inte för att skriva nånting alls här faktiskt. Jag vill inte ens sitta vid datorn längre.
Men nånting skall jag tillägga.
Ett bästa resminne. Det måste ha varit 2006 då jag hälsade på min bror i London. Det var första gången jag var utomlands. Min familj har mestadels hållt sig inom Sverige, vilket även det är fint. Men om jag måste välja ett så är det nog det tillfället. Jag är inte den som varit utomlands flera gånger, bara varit på tre olika ställen, och då räknar jag inte in Norge och Finland i den räkningen. London, Bulgarien och Grekland.
Jag kan ju tillägga att jag trodde Grekland skulle vara mitt bästa resminne, när vi kom fram så kändes det helt underbart. Men när vi sätter oss i bilen för att åka till vårat hotell så kör chaffören som om han hade stulit bilen och jag trodde jag skulle dö. Sen när vi väl hade kommit fram till hotellet så var det nästan kvällsdags, men vi hann bara lägga oss i sängen och försöka sova så började det leva om, folk började skrika, katter började fräsa, och det small exakt överallt, det blinkade lampor, syrener sattes igång, folk skrek ännu mer och man hörde tjejil (ett riktigt tjejskrik dvs). DÅ trodde jag att jag skulle dö, jag trodde faktiskt att det var blev nått krig. Jag har aldrig varit så rädd i hela mitt liv, och jag har aldrig skakat så mycket som jag gjorde under den natten. Kunde inte sova en blund, och det enda jag gjorde var att skaka, och då menar jag verkligen skaka. Jag tänkte att överlever jag den här natten så åker jag hem imorgon, jag tar första flyg hem, på nått sätt. Jag blev lugnad men jag kunde inte slappna av för en sekund, ville ringa hem och prata med min familj och säga att jag älskar dem. Men tillslut så kunde jag somna, efter många om och men, och efter mycke tårar. Så kunde jag äntligen somna och vakna upp till en solig, varm och helt fantastisk dag. Det visade sig att de firade någon slags Valborg. Jag tycker att tjejen i receptionen kunde ha nämnt det då vi kom, så man slapp tänka sina sista ord.
Men den resan slutade väldigt bra, och nu då jag tänker efter så kan jag nog säga att det var mitt bästa resminne ändå. Om man bortser från allt det som hände dagen vi kom dit.
svart
Hatar är ett starkt ord, men jag känner att jag kan säga det om Decembermånad faktiskt. Detta års decembermånad har varit mörkt, jävligt och inte ett enda ljus har tänts. Trodde aldrig som barn att jag skulle säga att decembermånad är den sämsta månaden som finns, nångång. Men, nu sa jag det och jag kan säga det igen att Decembermånad detta år är den sämsta månaden på evigheter. Nya bomber har släppts varje dag, och trappan är lång att vandra nu. Alldeles för lång för att ens prata om den. Värdelösa skitliv..
Kan åtminstone nånting positivt hända så man ser nått ljus i decembermånad?!
Det är svart.
