Frida

Jag känner att jag glider ifrån det här mer och mer för varje dag som går. Jag skall försöka uppdatera oftare än vad jag gjort på sistone men det händer så mycket som gör att sitta och blogga inte prioriteras. Dock så har ju mitt finger redan fått besöka sjuklådan och tända fyrverkerierna har inte ens påbörjats än.. det känns ju kul.

Gott nytt år på er allihop önskar jag och Svante, så hörs vi nästa år!!

Som ni säkert märkt av så har jag inte skrivit och uppdaterat på några dagar. Men jag har faktiskt inte känt någon lust eller ork för att göra det. Jag har varit nere i Sthlm och hälsat på min mamma med mina syskon och sen blev jag magsjuk där imellan alltihop dessutom så kände absolut inget sug att skriva nånting då heller. Så Grattis Tina, som utmanade mig, du har vunnit tävlingen som vi höll på med!

Vi kom hem från sthlm ikväll. Har shoppat kläder för lite mer än vad jag kanske hade tänkt mig, men när det väl sätts igång så kan jag inte sluta. Bankomatkortet gillar att dras! dock gillar det inte vara tomt, som det säkerligen är nu. Men, det var nästan värt det. Den som säger att man inte bli glad/lycklig/på bättre humör av att shoppa, jaa jag vet inte, den har nog aldrig inhandlat saker i sitt liv. Man kände ibland när man gick omkring att man var less, man hade ont i fötterna och i ryggen av väskan, och man kände sig bara allmänt av på allt.. tillslut så ser man en butik som man vill gå in i, och man kommer ut med en påse med kläder i, då känns det genast så mycket bättre! man kan nästan säga att smärtan som man haft tillochfrån känns värt det då.

Imorgon är det nyårsafton, hur skall 2010 sluta? och hur skall 2011 börja?



med svante börjar allting bra.
kan allting börja bra med dig inkluderat?

Från "En annorlunda utmaning".

♥ Dag 25– Min julafton.

Nu var julafton över, och man får vänta 365 dagar tills man får paket igen, eller 364 för mig..
Dagen började väldigt segt, jag ville inte alls kliva upp ur sängen imorse då jag blev väckt av min syster som ringer och säger "Hallå, det är julafton, varför sover du för?" Då mumlar jag nånting och säger att vi hörs lite senare. Jag fortsätter självklart att sova en stund till. Dessutom så hade min sängkamrat Svante inte heller så stor lust att röra sig från sängen så vi låg kvar en stund. Tillslut så var det bara att kliva upp för klockan rann iväg, tog en dusch och gjorde mig klar för att bli hämtad av en taxi..

Åkte upp till min andra syster och lämnade alla julklappar, sedan tog jag nea och micke en promenad till rusta för att införskaffa oss de sista julklapparna och sedan för att säga god jul till jesper och patrik som jobbade. Sen promenerade vi tillbaka till sandra och påbörjade att rulla köttbullarna och skala potatisen (det var mina uppgifter). Efter en stund så kom pappa och Anette förbi, och de hade även med sig en stoooor säck med klappar. Helt plötsligt så märker vi att "Kalle" började på tv, och då släpptes det mesta som hölls på med och alla satt spikade i soffan! Efter kalle så började ju "Kan du vissla johanna" och det var jag tvungen att se!

När vi alla satt runt bordet, eller julbordet kanske man skall tillägga så kände jag hur det bara vattnades i munnen, jag hade för det första inte ätit någon bra frukost och sedan hade jag hoppat över lunchen bara för att jag var så sjukt sugen på julmaten. Hemmagjorda köttbullarna, potatisen, skinkan och prinskorvarna, det var mitt julbord det, enkelt men super gott var det! Många köttbullar åkte ner i min mage kan jag ju faktiskt erkänna.. Blev även så att jag tog med mig några köttbullar och lite julskinka hem, för att äta till frukost/lunch imorgon. (Det ser jag fram emot!) Sen efter maten så kom ju självklart tomten, hallå, man kan ju inte fira julafton utan en tomte!! Så han knackade på dörren och var krokigare än en krok själv.. Då började julklappsöppningen. Och kan ni gissa vem som fick mest julklappar? Klart det var Mejamusen. Vem annars? :)

Mandarin på mandarin åts, chokladbit efter chockladbit åts. Bara gott!

Vi spelade även "Vem vill bli miljonär?" vi delade upp oss i två lag, och jag var på vinnarlaget men självklart så blev jag ändå en dålig förlorade på nått sätt, jag satt och störde det andra laget hela tiden och munhöggs med min far för att jävlas enda in i det sista, och när det var våran tur så gav han bara igen ännu mer och det var nog då jag blev som mest arg, och ville bara ge tillbaka ännu mer då det var deras tur. Och självklart så gjorde jag ju det! Tillslut så gav jag upp, jag satte mig i köket med Meja och Linnéa, vi skar upp julskinka, drack julmust och spelade ett barnspel där man skall fånga platsfiskar med små spön, och självklart så skulle jag ju bli arg där med. Då inte jag fick vinna av Linnea för att Meja skulle få vinna, så blev jag arg. Hon fuskade ju! Och då skulle jag fuska, men Meja såg det och blev arg på mig en kort stund. Det slutade inte med så mycket skratt för stunden där.. Jag är en riktigt dålig förlorare, speciellt om jag blir arg då jag förlorar mot en 3åring i ett barnspel då man skall fånga plastfiskar.. Kanske inte helt okej, jag vet!

Tiden gick, och man satt mer eller mindre och halvsov i stolen. Vi bokade en taxi hem och nu ligger jag i min säng och skall alldeles strax stänga ner för att sova. Sjukt så snabbt de här dagarna har gått, det har nästan gått lite för snabbt vissa stunder. Man har som inte hunnit njuta det där lilla extra.

Jag fick iallafall ganska många julklappar och jag är jätte nöjd med allting! Så jag vill säga tack så jätte mycket för alla saker jag fick. Och hoppas det ni blev glad av det ni fick av mig!

(Har inte hunnit lägga upp några bilder från kvällen på datorn än, så jag lägger upp några bilder från förra julen)

   

Från "En annorlunda utmaning".

♥ Dag 24– Det här får mig att gråta.

Ganska mycket kan få mig att just gråta, jag är en rätt känslig person av mig egentligen. Nånting speciellt som kan få mig att gråta är när jag själv har sårat någon eller om jag blivit sårad ordentligt. Att såra någon är nog bland det värsta jag vet, och när jag då "lyckas" göra det själv så blir jag rädd av mig och kan börja gråta. Som sagt, många saker kan få mig att börja gråta. Jag känner inte för att tillägga nått mer.

Grattis till mig själv.

 

Det här var den första låten som spelades då jag vaknade och den kommer nog att spelas i stort sett hela dagen. Lyssna på den och tänk er hur man hoppar omkring och sjunger med i texten.
(För sig själv då man går lös ännu mer)



Dagen har börjat bra, jag tror den fortsätter bra hela vägen ut!

 

Happy B-day to meee! 

   

Jag fick ett samtal imorse då jag vaknade att katterna jag anmält mig intresserad av finns kvar och jag har första tjing på dem ifall jag vill.

Den första är en bengalkatt, även den andra katten. Den orangea är en norsk skogskatt/bengal.

Jag tänkte ge Svante en kompis i julklapp.

Från "En annorlunda utmaning".

♥ Dag 23– Det här får mig att må bättre.

Självklart så får min familj mig att må bättre, genom att bara vara som de är. Och även Svante inkluderar där. Sen då jag tänker tillbaka då jag var liten, och allt kändes då enkelt och allt var problemfritt, det får mig att känna mig glad. Allt var så lugnt och skönt då.

  

Sprungit runt på stan och försökt hitta den sista julklappen idag, och den är nog funnen! Åt därefter lunch med Mallan, det var välbehövligt. Både maten och sällskapet! Tacos blev det, det sitter ju aldrig fel. Och att umgås med mallan kan aldrig gå fel heller. Efter det så mötte jag upp min syster för att möta upp min bror som äntligen är här för att hälsa på, så vi tog en fika och yrade på om allt möjligt. Det var skönt, jag vet inte hur jag skall beskriva hur det känns när han bara behöver säga några få råd, så känns saker och ting nästan redan bättre. Mer eller mindre. För stunden så kändes det som att många vägar öppnades, det som räknas. 

Sedan blev det middag hemma hos syster och micke. Det serverades pytt i panna.
Nu är jag hemma hos mig, och jag funderar på att ta en lång dusch och sedan försöka stöka undan lite till här inför imorgon speciellt. Undra hur folket skall få plats? Men, finns det hjärterum så finns det stjärterum.

Svante ligger och myser på mina ben, heheh det är varmt och skönt. 

If i could write you a song, and make you fall in love..

Från "En annorlunda utmaning".

♥ Dag 22– Det här upprör mig.

I stort sett det mesta just nu. I första taget så gör min lägenhet mig riktigt upprörd, konstigt men jag är bara arg på den just nu. Hittat många fel och har bara bott här 1 dag, snart 2 dagar.. Sen att det är saker exakt överallt gör inte saken bättre. Bara värre. Jätte mycket värre.

Sen så känner jag mig allmänt av bara. Det har blivit en bitterblogg på sistone känner jag, men det får ni stå ut med ifall ni skall läsa den. Jag känner att många pusselbitar är inte på sin plats ännu och det kommer att ta sin tid innan alla är på sin plats. Och det känns som att jag inte riktigt har tid att vänta på att alla skall falla på plats. Det tar för lång tid. Om man får säga så..

Ge mig inspiration någon!

 
Från "En annorlunda utmaning".

♥ Dag 21 – Det här saknar jag.

Dig.

Från "En annorlunda utmaning".

♥ Dag 19 – Min första kyss.

Min första kyss? När jag tänker kyss så tänker jag nu då man är vuxen och den kanske betyder nånting mer än bara en vanlig puss på munnen som när man var liten. Så jag skulle säga att min första riktiga kyss kom med min pojkvän som jag hade då jag var 13, han jag nämnde i ett inlägg tidigare som hette "Min första kärkek", det är nog samma person där som nu. Det var nog då jag fick min första riktiga kyss. Som 13åring.

♥

Min alldeles egna lucia, du förgyller dagarna.

Fick förövrigt veta idag att jag får flytta in i min nya lägenhet redan på Söndag. Det ser jag fram emot.

Hatar är ett starkt ord, men jag känner att jag kan säga det om Decembermånad faktiskt. Detta års decembermånad har varit mörkt, jävligt och inte ett enda ljus har tänts. Trodde aldrig som barn att jag skulle säga att decembermånad är den sämsta månaden som finns, nångång. Men, nu sa jag det och jag kan säga det igen att Decembermånad detta år är den sämsta månaden på evigheter. Nya bomber har släppts varje dag, och trappan är lång att vandra nu. Alldeles för lång för att ens prata om den. Värdelösa skitliv..

Kan åtminstone nånting positivt hända så man ser nått ljus i decembermånad?!
Det är svart.

Jag tänker tillbaks på hur det var, jag tänker tillbaks på det du sa, jag tänker tillbaks på allt.
Jag har låtsas, och vägrat inse. Det är dags för mig att vakna upp och se verkligheten i vitögat.
Beter man sig som en idiot så kommer det kastat i ansiktet på en sen. Ingen rekomendation.

Kan inget mer säga just nu än Förlåt. Och jag menar det verkligen.

Jag har abstineeeeens, jag vill spela fotboll!!!

Från "En annorlunda utmaning".

♥ Dag 10 – Mina syskon.

Jag har ett gäng med syskon, nu kanske undrar vilka? Här kommer dem.
Först vill jag bara tillägga att jag älskar er.

Först ut kommer Daniel.

 
Det är min storebror och han bor i London. Tyvärr ses vi alldeles för sällan, som tur är så vet vi vart vi har varandra och folk som säger att min humor är sämst så skall ni höra hans humor, det är nog därifrån jag har fått den. Han har svar på allt och ingenting om alltmöjligt. Och han lyssnar alltid. Sen förövrigt så har han nog haft det jobbigt att behöva växa upp med fyra småsyskon som bara bestått av tjejer dessutom. Han bör få en stjärna i en kant för att han har stått ut med oss eller mig kanske man skall skriva. 
Du är en utav personerna i mitt liv som jag ser upp till och har alltid gjort.

Sen kommer Jessica.

 
Det är min äldsta syster och hon bor i Piteå med hennes man och tre barn + ett bonusbarn. Även där så träffas vi alldeles för sällan, ett par gånger om året som max, vilket är väldigt tråkigt. Fast då vi väl träffas så har vi alltid jätte mysigt och skrattar, dag in och dag ut. Det uppskattas. Sen har nog även hon haft det jobbigt med att ha så många småsyskon som hon har behövt sitta barnvakt åt och kanske umgås med när hon inte velat.

Och sen på tur är Sandra.

 
Du är min näst äldsta syster och bor i samma lilla stad som jag, Umeå. Vilket jag ser som ett stort plus, att kunna träffas och göra saker ihop eller att bara komma över en stund på en kväll. Det är skönt. Av alla syskon så är jag nog mest lik dig, på vissa sätt. Finns andra sätt jag är lik de andra på, men till utseendet så är det nog dig. Folk påpekar att de inte ens behöver fråga ifall vi är syskon utan att de ser det på en gång. Vi har alltid kul tillsammans fast vi har våra mindre roliga stunder. Du finns alltid där för mig och har alltid funnits där för mig, vilket jag är jätte tacksam över och som jag kanske inte alltid visat att jag är. Iallafall så vill jag säga tack för allting du gjort för mig och jag är glad att jag är din lillasyster.

Och sist men inte minst av syskonskaran så kommer Linnéa.

 
Du är min yngsta storasyster och även du bor för tillfället i samma lilla stad som mig, Umeå. Du har alltid varit en reseperson vilket du säkert har njutit av, men här hemma har det känts tomt många gånger och man har velat ha hem dig. Vi har alltid haft våra fights, det beror nog på att vi är yngst.. eller vad tror du? jag är glad att vi idag kan umgås som både syskon och som vänner samtidigt. Du har alltid funnits där för mig och det uppskattar och jag är tacksam över det, fast jag kanske inte alltid visar det på bästa sätt för dig heller. Tack för allt du gjort för mig och jag är glad att jag är din lillasyster.

    

Tillbaka i tiden med några bilder med guds bästa gåva!

        

Från "En annorlunda utmaning".

♥ Dag 9 – Viktig person i mitt liv.

Först och främst så vill känns det fel att bara nämna EN person i detta inlägg, det är flera som är viktiga i mitt liv. Men på första plats så är det givetvis min familj som består av Pappa Hans, Mamma Carina, Mina tre systrar Jessica, Sandra och Linnéa, sen min bror Daniel och min katt återigen Svante. Och självklart skall jag inte glömma den minsta familjemedlemmen Meja, som jag är fadder och gudmor till. Även min mormor och farmor skall självklart nämnas i detta inlägg. Dem är de viktigaste personerna i mitt liv och som har gjort mig till den person jag är i dag. Kan inte göra annat än att säga tack.



och det är dem jag har tänkt skriva några rader om här nu.
Detta är till er, min kära familj.

Ni har uppfostrat mig till den jag är nu, och jag kan vara stolt över att ha er och jag är stolt som ni ser. Ni betyder allt för mig och jag är ju eran sista tjej ni fått. Ni ger mig nästan allt jag vill ha, så för mig så är det nästan bara att ta. Jag har en underbar familj som gör allting för mig och jag kommer alltid att vara eran lilla tjej.. Jag hoppas att ni ser, och att ni vet, att ni faktiskt är mitt allt.

Ni är de viktigaste personerna i mitt liv och det kommer ni förbli att vara!

   

Från "En annorlunda utmaning".

♥ Dag 8 – Mitt intresse.

Jag tänkte börja med att skriva några olika intressen jag haft under mina snart 21 år..
Fotboll, innebandy, basket och gymnastik. Det är det jag har hållt på med under min uppväxt. Intresset för fotbollen fick jag som jag skrev i ett tidigare inlägg av min pappa och även innebandyn därifrån. Basketen vet jag inte riktigt vart den kommer ifrån, var nog bara ett intresse som vaknade till liv från ingenstans. Gymnastiken fick jag av mina syskon, båda mina systrar höll på med det och då ville självklart jag också hålla på med det.
Så på så sätt ligger det till.

Men än idag så är fotboll mitt största intresse, det är någonting jag inte kan vara utan. Innebandyn hänger också kvar lite grann, men det är fotboll som ligger nummer ett. 

  

Ett annat intresse jag haft i mitt liv är att teckna. Då har jag tecknat lite allt möjligt, allt från himmel till jord skulle man kunna säga. Det är nånting som jag skulle kunna säga känns bra att göra. Dagar man känner sig extra av så tar man fram skissblocket och en skuggpenna eller en vanlig penna (funkar lika bra) och påbörjar att rita nånting, sen blir det bara nånting. Det är någonting jag även brunnit för att göra. Dock var det länge sedan jag tecknade nånting nu, men min inspiration är borta och jag vet inte vart.

Det är mitt intresse här i livet, vet inte vad jag mer skall tillägga än att fotboll är nummer ett och att teckna kommer nog på plats nummer två. Jag avslutar nog mitt inlägg där.

Från "En annorlunda utmaning".

♥ Dag 7 – Min bästa vän.

Någon bästa kompis har jag nog inte, jag har flera nära vänner istället. Men om jag måste nämna en så är det självklart Svantes namn som kommer på första plats. ♥

Tina Häggström kom in i mitt liv för inte så jätte länge sedan men det känns som att vi känt varandra hela livet. Rak och enkel person som alltid finns där och lyssnar utan att man ens behöver fråga om det. Du har gjort flera stora förändringar i mitt liv och jag gillar allihop. Tack för att du är den du är.

Lina Hagström är min skånska vän som jag lärde känna för några år sedan och vi klickade direkt, inga tvivel. Jag skrattar och har alltid roligt med dig. Även du finns alltid där och lyssnar ifall det är nånting. Det finns inte många som du linisfinisplinis.

Malin Lindquist är en utav mina äldsta vänner som inte växer på träd. Du har allting och jag är glad att jag är får vara din vän. Det finns inget med dig jag skulle vilja byta bort.

Janna Lindholm är min äldsta kompis som jag än i dag umgås med och har väldigt roligt med varje gång. Det sägs att gammal vänskap aldrig rostar, det är nu bevisat. Du växer inte på träd.

Pontus Brännlund är min lillebror jag aldrig fick av mina egna föräldrar utan som jag fick av ett annat par, dvs hans föräldrar. (Min historia bakom det hela). Du har svar på allt och ingenting och vet lösningar på det mesta kring mig. Jag skulle aldrig byta bort dig mot någon annan 'lillebror'.

Oscar Winberg är min bästa internetkompis som jag tyvärr aldrig har träffat i verkligheten, vilket är väldigt tråkigt. Vi har känt varandra i över 10 år och kan i stort sett allting om varandra, mer eller mindre. Du är oslagbar på många olika sätt och i mina ögon så växer du inte på träd.

En annan person som alltid stått mig nära är Ulrika Zingmark, tyvärr kan sakner och ting förändras.

Självklart finns det fler personer som förgyller mina dagar och betyder mycket för mig. Men de jag nu har nämnt är de som verkligen står min närmast av allihop. Alla kommer att nämnas förr eller senare, men annars så vet ni vilka ni är och ni vet hur mycket ni betyder för mig.

     
    

Från "En annorlunda utmaning".

♥ Dag 6 – Min första kärlek.

Oj, nu kastas man tillbaka i tiden några år.. Kanske inte var nått jag planerat tänka tillbaka till. 

Jag sprang omkring och bytte pojkvän efter pojkvän, det varade i från allt mellan 1 dag till någon vecka. Alla dessa kärleksbekymmer man trodde sig hade då, och man tänkte hela tiden "Är det såhär det är att vara 'kär'?" 
Jag trodde jag var kär hela tiden, jag hade ju aldrig haft någon känsla innan så egentligen så hade jag ju ingen aning om vad kärlek var eller hur det var att vara kär. Men det fanns en kille, som var nånting mer utav det vanliga som fanns där bakom alla andra. Jag hade länge haft ögonen öppna för honom men aldrig vågat prata med han. I mina ögon var han en utav de "coola" killarna som bara var nånting man fick se på och inte röra. Man försökte närma sig på de mest oskyldiga sätten, att tillexempelt le åt honom i korridoren i skolan då man gick förbi varandra eller sätta sig så nära honom som möjligt på rasterna. Han umgicks väldigt mycket med en utav mina dåvarade tjejkompisar och det är på så sätt jag äntligen kunde säga ett hej till honom. Jag hade aldrig vågat ta steget att prata med honom mer om inte han hade sagt hej till mig den där dagen.

Man addade varandra tillslut på olika communities och började snacka lite mer där, sånt som man inte vågade prata om i skolan eller bara allmänt. Man lärde känna varandra mer och vi bestämde oss för att umgås med varandra, det var en lördagkväll och vi skulle vara hos mig. På den tiden så bodde jag hos min mamma och hon hade ansvaret för lokalnyckeln så jag lånade den och vi var i lokalen den kvällen. Vi spelade Pingis och såg en film. Hans ord den kvällen kommer jag tyvärr aldrig att glömma "Frida, du är fin". Jag smälte direkt. Pownnnn.

(Bara en liten parantes, så var jag 'tillsammans' med en av hans kompisar när vi gick i 3an och det var då jag fick upp ögonen för den här personen. Så jag gjorde slut med han jag var 'tillsammans' med och försökte göra allt för att få uppmärksamhet av den här personen. Det tog många år innan jag vågade säga nånting till honom, som jag precis skrev där uppe. Vi spelade mycket fotboll tillsammans, på fritiden och när det var massa turneringar på skolan så hamnade man ofta i samma lag, men man sa inget mer än "Bra spelat" till varandra de första gångerna.) Det var så det hela började, när vi gick i 3an..

Jag var tillsammans med två killar därimellan men jag kunde aldrig sluta tänka på den här personen.
Nu tänkte jag hoppa lite fram i tiden, för det gick väldigt sakta och jag vågade aldrig riktigt prata med honom.
Fram tills den där dagen, då han sa Hej till mig. Och jag log och svarade med ett Hallå. När vi gick förbi varandra så fick jag en konstig magkänsla och jag trodde jag var sjuk. Jag kände mig jätte dålig och sjukanmälde mig från skolan den dagen, och även dagen efter. Men när jag väl är hemma så förstår jag att jag inte är sjuk. Det var fjärilar i magen, för första gången i mitt liv så kände jag någon annan känsla än den jag alltid trott var då man var kär. Jag var kär, för första gången i mitt liv.
Den känslan går inte att beskriva riktigt med ord!

Åter till den kvällen då vi umgicks med varandra.
När vi sedan hade spelat klart och sett filmen, så cyklade han hem. Och vi hördes direkt på datorn efteråt och vi började prata med varandra mer och mer i skolan, började umgås oftare på fritiden och gjorde saker tillsammans. Tillslut började folk förstå att vi hade nånting på gång med varandra, och bad oss sluta gulla med varandra i smyg och istället bli tillsammans med varandra och då blev vi det. Lite sådär töntigt men charmigt.
Vi blev då tillsammans i 6an, och allt var helt perfekt. Trodde jag. Vi gjorde slut efter någon månad, för han träffade en annan tjej. Vi pratade inte med varandra under hela årskurs 6.. Sen när det hade tagit slut mellan dem så började vi prata lite grann med varandra och vi blev tillsammans, igen. Det varade kanske ett halvår och sedan tog det slut, igen. Jag trodde inte mina ögon, jag förstod ingenting. Återigen så pratade inte vi med varandra på några månader, sedan pågick det sådär nån gång till. TILLSLUT så bestämde vi oss för att verkligen sattsa och vi blev tillsammans igen och var tillsammans i lite över 1 år.. och det var sista gången det var vi. Vi förblev vänner och är vänner än idag. Det blev nog bäst så!



Det var min första kärlek, och jag var 13 år gammal. Vad skall man säga, när man är 13 år så är kärlek på en helt annan nivå än idag när man snart fyller 21 år och ser det på ett annorlundare och vuxet sätt.

Som sagt, det var min första.. kom ihåg det, och än har jag inte hittat min sista. vad jag tror. Förutom Svante!

Från "En annorlunda utmaning".

♥ Dag 5 – Vad är kärlek.

Kärlek är nästan omöjligt att beskriva. Känslan och upplevelsen är olika för olika personer och kan variera från gång till gång som man blir kär.



Det finns många olika slags kärlek. Föremålet för ens kärlek behöver inte vara en annan person, du kan älska en katt eller någon sak precis lika mycket som en människa. Många älskar sin familj, vissa inte. Men för många så innebär kärlek det de känner för en annan person. ♥

För en del så pirrar det i hela kroppen bara de tänker på personen de tycker om, några blir konstant rusiga och varma, vissa blir mest nervösa och kan nästan börja kallsvettas medan andra blir energiska. En del kan också känna en stilla i känsla i magen eller bröstet, vissa kan inte sluta tänka på personen i fråga medan andra känner allt detta på en gång. En annan sak som är säker är att kärleken lämnar ingen oberörd. Kärleken skiljer sig också beroende på om den är besvarad eller inte. Är du lyckligt kär känner du dig oövervinnerlig, är du däremot olyckligt kär kan det kännas som om hela världen rasar samman.

KÄRLEK ELLER FÖRÄLSKELSE?!
Det kan vara svårt att veta ifall man verkligen är kär eller om det bara är en tillfälligt förälskelse, eller kanske tillochmed bara lite intresserad och tänd för stunden? Ena dagen kan du känna dig förälskad i en person och andra dagen i en annan. Är det kärlek? Kärlek är inte bara en dans på röda rosor och rosa moln, det är lika mycket en dans på taggar och åka berg och dahlbana upp och ner lite nu och då.

För mig är kärlek när man känner sig trygg, älskad för den man är och att man trivs i det sällskap som man befinner sig i. Jag känner stor kärlek till min katt, Svante. Det är ingenting jag gömmer undan i min vardag. Han är nog min stora kärlek. Jag är typ kär i min katt. Det låter sjukt att säga det men det finns ingen bättre än honom. Han kommer till en då man är ledsen, han är med en varje dag, han sover bredvid mig varje natt och han kommer springandes till dörren då jag kommer hem. Helt underbart. Sen självklart finns det andra saker i livet som jag anser är kärlek lika mycket som min katt är. ♥

 

När jag tänker på ordet kärlek så kommer även min familj upp.

Från "En annorlunda utmaning".

♥ Dag 4 – Det här åt jag idag.


Hejhopp, intressant ämne att skriva om. "Det här åt jag idag". Jag hoppas alla tar fram anteckningblocket och antecknar för nu kan det bli riktigt intressant läsning. På hög nivå dessutom.

Min morgon började med att jag åt två stycken längtan mackor med smör, ost och skinka på. Drack en kopp kaffe och juice vid sidan om. Sedan åt jag en liten filtallrik med linfrön och bananer i. Det satt fint på morgonkvisten.

 Dock hade jag glömt bort att jag och Tina skulle ner på H&M's morgonkundklubbsdag, 08.30 skulle jag vara hemma hos henne. Och när vi väl kommit ner så påminner både hon och personerna som står i dörröppningen att de bjuder på frukost, vilken osis. Gratis som alltid är gott. Min första tanke var "FAN OCKSÅ" men jag tänkte även "Varför inte? en macka till skadar säkert inte." Så vi gick omkring lite grann och sedan bestämde vi oss för att åka upp på övervåningen och äta lite frukost. Tina hade inte ätit någon frukost så för henne var det guldvärt, mig bara silvervärt. Det bjöds iallafall på en massa olika frallor, saft, the och kaffe. Jag skall visa en bild på hur frallan såg ut, som jag åt. Och som även Tina åt. Vi drack saft dessutom, jag röd och tina gul. Gott var det minsann!



När vi hade gått klart inne på H&M så var klockan ungefär 09.30, och ingen affär var ju öppen så vi satte oss på Coffehouse som är nere i MVG gallerian, och tog varsin Varm choklad i vinterkylan. Den var faktiskt riktigt god. Dock tog vi bara en varsin liten, en lite större hade nog suttit bättre tror jag.

Sen blev det en promenad hem. Och väl hemma så åt jag lite mackaroner och korv, sen även så tog jag lite choklad vid sidan om. Jag tyckte jag var värd det. Så det så. Hmm.. sen så tror jag inte att jag åt så mycket mer förens jag kom hem till syster, då tog jag två bananer och sedan gjorde jag och Meja lite bologonese (eller hur det nu stavas) och det åt vi tillsammans. seeeeen så blev det soffamys på kvällen som bestod av Chips med dipp, vatten, ahlgrens bilar, choklad, lättsaltade kringlor och lite annat gott. Nu sitter jag här och tänker inte äta så mycket mer idag, jag är rätt mätt för tillfället faktiskt. Har ni fått med allting i anteckningsblocket nu?!
Jag hoppas det.

Från "En annorlunda utmaning".

♥ Dag 3 – Mina föräldrar.

Mina föräldrar heter Carina och Hans. Min mamma bor för tillfället i Stockholm med hennes man Roger och min pappa bor i Umeå med hans sambo Anette. Jag står mina föräldrar väldigt nära och jag är glad att båda alltid funnits till hands.

Min mamma är nästan mer som en kompis än en mamma ibland, hon är både och men oftast så blir hon mer som en kompis man umgås med och ringer när det är nånting. Finns nog ingenting som mamma inte kan svara på, oavsett vad det gäller. Det tycker jag är väldigt skönt. Nånting som är negativt är faktiskt att jag har fått av henne är "att inte trivas i en lägenhet". Jag trivs väldigt sällan i en lägenhet och det gör inte min mamma heller. Det kanske har sin charm på sitt sätt.

Min pappa (som tina skrev, att hennes pappa kan allt) så kan min pappa också allt. Han är en alltiallo person som klarar av allt som behöver göras och han sitter aldrig still, verkligen aldrig still. Det är min pappa som är 'boven' bakom att jag har mitt intresse och min glöd för fotbollen. Det är ett stort plus tycker jag, men många andra kanske tycker det är konstigt.

Jag skulle aldrig byta ut er mot någon annan, aldrig aldrig aldrig. Folk säger att man ser mig i er båda och det ser jag som en fantastisk bild av mig själv! ni har alltid stöttat mig, på olika sätt. vissa bra, vissa sämre men ni har alltid funnits där hur mitt beslut än har blivit.

 Jag älskar er ♥